Ingen eufori

Om jag kände mig euforisk och genomlycklig igår så kan jag idag meddela att några sådana känslor har inte bott i min extremt trötta kropp och hjärna under dagen som gått.
När jag slog upp ögonen imorse möttes jag av en vägg, dels en sovrumsvägg med en jäkligt snygg tapet på men oxå en vägg av ett tjockt töcken.
Som vanligt var detta inget de små liven i familjen Henriksson tog någon hänsyn eller ens någon som helst notis om,vem kan begära det? det ingår inte i deras arbetsuppgifter.

Kaffe slut,turkisk yoghurt med keso och kanel som växte sig sig större i munnen för varje tugga, bråttom till fredagsaktivitet och ett helskottas virrande fram och tillbaka i jakten på någon som helst struktur.

Blev dagen bättre? Utvecklades den till en fantastisk start på helgen? Nej! inte förrän klockan 21.30 då jag insåg att tapeten jag tjatat mig till tillstånd att köpa blev sanslöst snygg och det följt av ett sent men dock så mysigt flanellpyjamas fredagsmys i framför "mästarnas mästare" gjorde att dagen fick en viss inramning av tillfredställande trots allt.

Nu lägger jag allt mitt hopp till sömngudarna och hoppas de befriar mig från att 03.00 vakna av att jag skriver listor på jobbsaker i mobilen och skrikiga bebisar med magknip.

sov gott!

ICA eufori

Nästan 13h jobb, 13h det är en lång arbetsdag för en annars "ledig" varelse som ängnar dagarna åt blöjbyten och problemlösningar på en helt annan nivå (en 3 årings närmare sagt) än vad som var tvunget idag. 13h,det kändes som 5.
Varför? Jo för jag tillhör den lyckosamma skara som älskar mitt jobb! Jag blir genuint lycklig av att svänga in och se ICA skylten välkomna mig! Jag har till stor del mina underbara kollegor att tacka för dessa trivselstormar, de flesta är lika skruvade i huvudet som jag och det bidrar till en väldigt go arbetsmiljö där man kan vara sig själv fullt ut. Har man en dålig dag och bara vill lägga sig ner och kasta in handduken så finns det alltid utrymme för det utan massa skådespeleri i form av "jag mår toppen" haranger.
 Dessutom finns där alltid någon som har lite extra energi att dela med sig av om man skulle glömt sin hemma. Det är lite sjukt när jag tänker på det, men oxå lite roande att man verkligen kan bli lycklig av en ICA skyltning, för de flesta betyder den inte mer än bröd,mjölk,smör och "vad var det mer jag skulle ha". För mig är det kärlek,vänskap,framtid och utveckling.

 Till följd av min ändå ganska kännbara frånvaro från familjen idag så blev det ju såklart annat som blev lidande här hemma. Detta råddes det bot på i samma ögonblick som jag satte min trötta fot innanför tröskeln klockan 22.00. Jodå, då åkte snickarbyxorna på och tapetbordet fram. En kort sammanfattning på status på knoddarna och en high five i dörren och vips så va mannen nere i renoveringsinfernot igen. Om folk runt omkring mig tycker att har energi, så borde de ta en närmare titt på utomjordingen jag bor med, man kan ju få mindervärdeskomplex för mindre!
 Nu ska jag ta en liten lutare tills nästa pass börjar, denna gång nattmatnig på schemat!

Hammare & spik

Så var det dags igen! I och med att tiden förändrar livet så medför förändringar ibland en del arbete. Denna gången i form av renovering,renovering,reno... Halva huset upp och ner,byggdamm,cirkelsågar,spackel,trappräcken och en hel del tålamod. I kombination till detta adderar vi i vårt fall till 2 barn i 2 helt olika åldrar med sanslöst olika behov. När man tillgodosett den enes önskningar och ska dra första penseldraget så hör man den ljuva stämman av den andre som nu vill göra sig hörd och sedd. Vi var rätt envisa ett tag, vi vuxna i familjen. Vi skulle få det att funka,funka så att vi båda kunde fixa och dona medans barnen snällt sysselsatte sig och accepterade mammas och pappas hemmafix. Vi märkte efter ett par dagar av ständig stress,virrighet,irritation och otillräcklighet att vi lägger ner den i teorin fina tanken. Så nu får gubben utlopp för sina manliga behov av byggande i sin ensamhet där nere på undervåningen medans jag och tillhörande småfolk mumsar chokladmousse (lchf såklart)framför barnprogram. Träningen har olyckligtvis blivit lidande till förmån för dessa spektakel som vi nu dragit igång. Det ogillas starkt men jag har varit så illa tvungen. Det skulle jag råda bot på idag och packade ner ett litet paket i form av 6månaders bebis i löpvagnen och gav mig ut på löppass. Fy!! När man ser dessa föräldrar som hurtigt joggar där med sin käcka löpvagn och ser så osmakligt rediga ut att man nästan kräks så kan jag hädanefter nog låta dem få den cred de förtjänar för FY säger jag igen, det var ingen fröjd direkt. Eftersom jag lever med en man av modell "irriterande hurtig" brukar han alltid springa med vagnen när vi springer ihop och efter idag har jag beslutat att det kan han fortsätta med. Om tiden tillåter så har jag för avsikt och mål att försöka köra 2 pass dagligen ett tag framöver. Förmodligen kommer denna plan oxå gå i stöpet då tid är en ytterst bristfällig vara i den här familjen just nu. Men visioner kan man ju ha.

Sleepless in Fiskebäck

Nu är det kväll igen,dags att summera dagen och se framemot en härlig natt med god sömn. Eller? NEJ! Inte på den adressen jag bor på eller i varje fall inte på den sidan sängen jag ligger på. 6 månader har gått,6 fantastiska, underbara, oförglömliga månader. Jag älskar min lille son till månen och tillbaka, men snart åker jag till månen och kommer inte tillbaka om jag inte får sova en hel natt snart. Det sägs att modern har någon inbyggd förmåga att alltid vakna när hennes barn behöver henne och tur är väl det om så är fallet med tanke på att fäder verkar i alla fall inte fått denna fantastiska egenskap. Det är lika fantastiskt förvånande varje gång att iaktta fadern i den här familjen när han sover sig igenom gallskrik och nattskräck, såvida ingen skakar honom så gott som ur sängen, då vaknar han...oftast! Men den största skulden får man ändå lägga på bebisen, jag har bett till övre makter, jag har tankat honom full med mat så att han inte ska kunna känna hunger på x antal timmar, jag har sett till att det verken är för varmt eller för kallt eller för vått eller för torrt. Resultat? Ja, om man inte vaknar och behöver äta så kan man ju alltid vakna och tok-jollra. Det är väl jättegulligt och underbart, men inte mellan 2,30-4.00 på en onsdags natt. Man ska väl inte klaga tänker många nu, men jo! Det ska man, precis så mycket som det behövs för att det ska kännas bättre. Så alla med taskig sömn av olika anledningar. Se till att tycka riktigt synd om er själva, det är ni värda. "god"natt ❤

Liv

En helg. 1 helg, 2 dagar och så mycket känslor. Lycka,sorg,förväntningar,besvikelser osv.

Ibland blir man så medveten om livet och om vad det kan göra med en. Ibland är det orättvist, ibland är det generöst,ibland är det förunderligt vad människor tvingas gå igenom.

2 små liv, ett på vardagrumsgolvet under ett färgglatt babygym, ett annat lekandes i ett flickrum.

1 annat liv, ett liv som inte förtjänat den hemska vändning det tagit. En människa så fin som som få människor är. En genuint genomsnäll och underbar person som bara förtjänar det bästa.

En person som alltid ställer upp, alltid finns där och utan att säga mycket alls bara värmer upp tillvaron med sin närvaro.

Man blir smärtsamt medveten om att man aldrig kan förutse något. Livet gör som det vill, man står maktlös. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Det som skulle fylla dagarna på ålderns höst, långa golfrundor under solens värmande strålar och härliga seglatser över haven kan snabbt förbytas mot promenader med ledsagning och ensamhet i en värld där man inte vet speciellt mycket alls, mer än att det inte skulle bli såhär.

2 andra liv, 2 människor som snabbt får axla en annan roll, en roll ingen person ska behöva ta.

Två fantastiska människor som orkar,orkar,orkar. 

Nu finns dom där hela tiden, ställer alltid upp,finns där,fixar och donar och sätter sig själva åt sidan.

Rollerna är ombytta. 

Man ska ta vara på var dag, VARJE dag, och när och om något skulle skaka om ens värld så ska man vara glad om man har så fina människor runt sig så att de orkar bära en när man inte längre orkar gå.

Utdelning

Slit,slit,slit! Efter förra veckans STORA besvikelse på vågen så bestämde jag mig som tidigare nämnt att jag verkligen skulle köra på nu. Sagt och gjort! Denna veckan har det tränats så att det stått härliga till, det har vart kul,jobbigt,svettigt,ömt, osv, osv. MEN!! Det har gett ett fantastiskt resultat! -2kg på en vecka! Jag har min numera starka karaktär och mitt årskort på gymmet att tacka! Nu har jag verkligen börjat komma in i detta på riktigt,det finns inget som skulle få mig att trilla dit på en tugga av något "förbjudet". Jag är stark som en oxe i psyket och står emot frestelser som om att det var gift i dem. Mycket förvånande, välkommet och makalöst skulle jag vilja påstå då detta verkligen INTE är någon egenskap jag besuttit tidigare. Under morgonens invägning stod min man lite nervöst bakom och väntade på resultatet, inte för att han va nervös för min skull utan snarare för sin egen. Efter förra veckans utskällning tillika vredesutbrott så bad han väl till gudarna om en lugn frukost och lördagsförmiddag. Idag är det helt annat liv i skällarn, idag är jag glad,peppad och liite smalare än förra veckan. Det ska firas med ett långpass i sandsjöbacka!

Saknad

Det har gått ett helt år idag!
 Exakt för ett år sedan exakt vid den här tiden vilade du i mitt knä! Du hade slutit dina ögon och tagit ditt sista andetag, du var borta! Din själ hade gett sig av till en bättre plats, en värld utan kliande eksem, ständiga inflammationer och massa mediciner.

Jag kunde inte förmå mig att lämna dig där på det kalla,kala golvet. Där låg du, världens finaste, mest underbara kompis jag nånsin haft. Du hade hjälpt mig så mycket i mitt liv, tagit mig igenom sorger och jobbigheter utan att ens kräva något tillbaka. Nu hade jag hjälpt dig! Hjälpt dig till frid, att äntligen få slippa all din smärta. I andras öron låter det förmodligen som en klyscha, men för mig är det sant. Du var mer än en hund, så mycket mer! Ibland kunde jag skratta åt dig just för att du förstod mig så bra, du visste alltid exakt vilket humör jag var på. Om det var läge att skärpa sig eller om du kunde sväva ut lite. Jag behövde knappt säga något till dig, du förstod ändå, min blick läste du av på en millisekund. Lång tid efter trodde jag att jag saknade hund, det tog tid att komma fram till att det gjorde jag inte. Jag saknade dig! Bara dig!

Jag har oftat ångrat mig, trott att jag gjort fel som lät dig somna in, men det hade bara varit för min egen skull om jag låtit dig finnas kvar. Jag kan vara egoist i många lägen men aldrig skulle jag låta dig lida för min skull. Jag hoppas att du har det bra gubben, du ska veta att jag tänker på dig varje dag. VARJE DAG!!! Jag kommer aldrig glömma dig och du har alltid en plats hos mig.

 En del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig!

 Älskade Alfons
 2005-07-23 --- 2011-04-12

Spinning & spy

Nu är det dags för en träningsuppdatering!
Har en ny målsättning i att försöka träna 1 timme varje dag (nåja, nästan varje dag). Än så länge får jag nog säga att det går fullkomligt strålande! Kan bero på att det ändå var hyfsat nyligen jag gav mig F på att jag skulle genomföra 1 timmes träning om dagen oavsett hur osugen jag är.
 Det var i påskhelgen närmare bestämt som jag milt uttryckt fick ett frispel på morgonkvisten när barnen fortfarande var för trötta för att bråka och gapa. Då gjorde jag det istället! Efter en mindre lyckad invägning som ni kanske förstår inte resulterade i några glädjeskutt .Min (den här morgonen) stackars man fick ta en stor portion ilsken,nyvaken frustrerad fru innan han ens fått morgonkaffet i strupen.

Efter en lång tids överläggning med mig själv om att skita i allt och göra en plåt brownies kom jag ändå fram till att: NEJ!! nu ger du inte upp kvinna! Ät mindre sås och bränn fler kalorier! Och så får det bli! Nu är jag supertaggad igen! Så supertaggad att jag i all min iver över att komma iväg till Spinning passet både glömde tanka och dubbelkolla så att jag fick tag i en REN svetthandduk. Eftersom jag tillhör kategorin människor som svettas en ganska ordentlig mängd när jag tränar så har jag alltid med mig en sån där käck liten tyg tvättlapp från Ikea. Den lilla tyg tvättlappen är så käck just för att man kan ha den till så mycket. Man kan även ha den till att torka bebis spy när det behövs, vilket det gör ungefär 300ggr om dagen! När jag satt där på cykeln och slet för glatta livet och drog handduken över ansiktet möttes jag av en mindre angenäm doft.
Jag hade nu komibenerat bebis och träning! I eftermiddag blir det simning, där behövs inga spydukar åtminstone!