Strävan

Det finns en liten charm i att man alltid strävar efter något annat. Tur är väl det med tanke på att strävan tar oss framåt i livet. Man har lärt sig att bara nöja sig det är inget man ska göra utan man ska jobba på tills man nått en ganska bra bit över nöjd-strecket.
Jag har tänkt lite på det och jag blir mer och mer övertygad om att man kanske istället ska göra just det ibland- nöja sig! I mitt fall kan ett exempel på det vara att sluta sträva efter att vara den fläckfria föräldern med tålamod till himlen och tillbaka och alltid tillämpa den mest pedagogiska metoden på problemlösning.
Kanske jag ska nöja med med att vara en förälder, en som inte försöker så mycket och lägger tid på att grubbla över vad jag gör fel och borde vs inte borde.
Ofta kan det dåliga samvetet krypa på och demonerna ekar i huvudet att jag inte är tillräcklig som mamma. Faktum är att hur ska jag kunna vara tillräcklig? Jag kan inte alltid funnas där. Ligger inte en del av livets prövningar i att just få stå på egna ben ibland även när man är liten, det kan handla om de mest enkla situationer till att lära sig på egen hand att hantera olika nederlag och besvikelser. Jag tror att barnen blir starkare och mer självständiga just för att vi som föräldrar inte alltid räcker till.

För ca 2 dagar sen så satte någon på en bandspelare på repeat hemma hos oss. Den bandspelaren spelar just bara en låt "mamma". Världens finaste lilla melodi men något uttröttande efter ett tag just för att när man då svarar denna lilla bandspelaren som ni säkert förstått är vår alldeles underbara Vilton så låter det ganska exakt såhär:
-mamma!
- ja,Vilton
-mamma,mamma,mamma.

Ni förstår! Det är lite som det jag nämnde tidigare. Här väntas det i ett år på att bebisen ska lära sig säga "mamma", otaliga gånger har man väl suttit där vid köksbordet och tjatat: kan du säga mamma, MA-M-MA! Då fick man ett gurglande tillbaka och nu får man huvudvärk av allt mammandet. Trots att öronen blöder och man nästan tror att det står "mamma Henriksson" på passet så är det ju helt fantastiskt att denne lille man är så stolt över detta att han nästan spricker!